Skilsmässopodden

Marit Danielsson
Ålder: 56
Gör: Chefredaktör på Vi i Villa
Familj: Särbo med Magnus. Två söner från ett tidigare förhållande.

Magnus Abrahamson
Ålder: 56
Bor: Stockholm
Gör: Tv-producent
Familj: Särbo med Marit. Två söner från ett tidigare förhållande.

Tillsammans driver de Skilsmässopodden och de har även skrivit boken, Lyckligt skild som kom ut 2017.


Vad var det som fick er att höja ett varnande finger för bonusfamiljen?

Magnus skrattar åt frågan. Vi kanske har svängt över till andra hållet. Men jag tycker att folk flyttar ihop lite för lätt. Det är ingen enkel grej och det är inte självklart att man ska göra det. Men de som klarar det ska ha all heder. De är superduktiga.

Vad fick er att inte flytta tillsammans?

Det har liksom aldrig varit någon önskan från min sida, säger Marit. Jag har egentligen sett att det bara skulle bli problem. Jag har aldrig haft ett behov av att vara tillsammans hela tiden. Jag har insett att jag egentligen aldrig passat att bo ihop med någon. Jag har nog accepterat att jag är sån här. Jag och min exman gjorde också så att barnen bodde kvar i lägenheten när vi separerade, och han och jag flyttade in och ut. Det lämnade heller ingen öppning för att bli sambo med någon ny.

Normen är ganska stark, fortsätter Marit. Människor frågar när vi ska flytta ihop, precis som det är det man ska. Men jag har nog börjat att tänka att, nej det ska vi inte. Sen kan det hända att vi vill det sen när våra barn flyttat hemifrån. Allting kan ju hända men jag har ju bestämt mig för att inte kompromissa mer än nödvändigt i kärlekslivet. Jag ser inte riktigt vitsen med det. Sen undrade Magnus ett tag vad han överhuvudtaget skulle ha mig till eftersom vi inte sågs så ofta. Och det kan jag förstå men nu är det bättre för nu har vi ett sommarställe ihop och då ses vi ju mycket mer.

Vi har valt att inte göra det av flera skäl. Både för att vi såg svårigheterna och faktiskt att vi inte vill bo ihop heller. Inte ens nu, säger Magnus.

Har ni tvekat någon gång i det här eller att det är en framtidsplan att flytta ihop?

Jo, det här låter helt sjukt. Vi hade faktiskt en konferens i somras, jag och Marit, där vi pratade om just det. Hur känns det nu? Var är vi på väg? Var vill vi? Då konstaterade vi båda två att barnen bor hemma men är på väg att flytta hemifrån. Vi sa att vi nog inte vill flytta ihop direkt. I alla fall inte att bara ha ett hem. Nu bor vi ju väldigt mycket på landet tillsammans. Då är det så oerhört skönt att ha det där egna kvar.

Jag tycker inte att man behöver ses hela tiden bara för att man är ett par, säger Marit. Det har också varit en grej att bara för att man är barnledig en lördag och den andra också är det att man nödvändigt måste ses och jag tror att Magnus också tycker att det är skönt. Men det tar nog ett tag innan man landar i det. I början kan man bli orolig för vad står det här för. Att man inte tycker om liksom men det är inte så. Men det är inte så att vi ses varje ledig stund. Vi är båda två människor som jobbar väldigt mycket och har väldigt mycket om kring oss.

Vad är fördelarna med att vara särbo?

Det är skönt att ha ett eget hem säger Magnus. Ett eget universum som jag råder över själv. Där ingen annan lägger sig i hur jag viker mina strumpor, diskar, inreder eller vad som helst annat. Jag har det helt för mig själv. Fördelen har också varit, gentemot mina barn, att ingen annan har lagt sig i hur jag uppfostrar dem eller hur man är i en familj.

Vi ses när båda två vill, säger Marit. Framför allt blir det när vi åker till landet. Vi ses också varje vecka när vi poddar. Vi skriver också på ett gemensamt projekt så det finns tillfälle när vi träffas. Det finns mycket mer tid nu än det fanns i början när barnen var mindre.

Finns det inga nackdelar?

Det blir mer ekonomiskt påfrestande att behöva ha ett eget hushåll. Vi har det ganska bra där men jag förstår att det kan vara ett stort problem ibland och nästan en nödvändighet att dela ekonomin för en del, säger Magnus.

Det kan också vara en nackdel att inte ha den där nära kontakten samtidigt som det kan vara en fördel. Jag tror att kärleken mellan oss har nog fått leva mycket friare för att vi har varit tvungna att längta efter varandra. Vi har långsamt fått leta oss fram till varandra istället för att helt plötsligt dela livet med varandra. Det tror jag är viktigt. Den insikten får man ju inte förrän man är i det. Jag har alltid kastat mig in i relationer.

Jag tänkte aldrig att vi skulle bo ihop, säger Marit. Jag har vänt på alltihopa. Jag har inte ens ställt mig frågan. Det kanske beror på att jag inte ser poängen med det. Medan jag nästan bara ser nackdelar med det. Jag tror personligen heller inte att mina barn i grunden längtade efter att bo med någon annan efter att vi föräldrar separerat.

Idealet för bonusfamiljen är högt ställda, många verkar tänka att man bör tycka lika mycket om den andres barn som sina egna. Och att det ska bli ett enda stort bo av kärlek. Jag tror att det är svårt i praktiken, man känner och förstår sina egna barn så väl, det är oerhört högt ställda krav att ens känslor ska vara lika starka för den andres barn. Jag skulle då hellre utgå från att man kan känna olika för barnen, och sen göra det allra bästa och mest rättvisa man kan ändå. Så att ens känslor inte blir tabu, när det rör sig om något så naturligt som att ens egna barn står en närmast.

Hur har omgivningen reagerat på att ni inte bor tillsammans?

Omgivningen har reagerat på olika sätt, säger Magnus. I början fanns det en del misstankar. ”Jaha , det här verkar inte bra, att ni inte vill bo ihop. Hur tänker ni nu?” Det är en norm. Att man ska bli ihop, flytta ihop och sen leva lyckliga i hela sitt liv.

Det finns också de som säger att de är avundsjuka eller som tycker att så skulle de vilja göra. Men de vågar inte, eller så kan de inte.

Många som lever ihop och som börjar gå varandra på nerverna borde flytta isär till en början utan att skiljas.

Vi har en del gemensamma vänner och blir bjudna som par, säger Marit.

Hur möts era respektive barn?

Vi reser ihop en gång om året ihop och sen är det middagar och annat där vi ses tillsammans. Det är inget vi jobbar på att de ska ses. Säger Marit.

De har nog ett väldigt avslappnat förhållande till varandra. De känner varandra väl men det är inte så att de känner att dom är plastsyskon. De grattar varandra på födelsedagar och tycker det är kul när vi går ut ihop på middagar.

Ni har en pod tillsammans som heter Skilsmässopodden. Varför startade ni den?

En del människor tycker det är mycket jobbigt med skilsmässor. Och det är belagt med lager av skuld, skam och känslor av misslyckande. Det tycker vi är väldigt synd, många blir så ensamma om det här för att de skäms. Så vi bestämde oss för att göra en podd för att visa att det går att tänka, känna och göra på olika sätt vid en skilsmässa.

Till sist, ge något råd till dem som ska bilda en bonusfamilj?

Ta det lugnt, säger Magnus. Jag tycker att man måste vara vuxen i det. Det är klart man blir kär och man vill vara med den personen. Men barnen måste alltid komma först. Man får inte vara egoistisk och omogen när man ger sig in i en relation som vuxen, där det finns barn.

Jag skulle väl säga, ta det väldigt lugnt och låt barnens takt styra, avslutar Marit. Alla tjänar på det. Det här ska läka nu. Barnen är NOG oftast inte sugna på att flytta ihop med andra. De behöver troligen inte ännu mer förändring just då. De är ju i en fas där de behöver trygghet. Ett annat råd skulle vara att inte tänka att man måste följa en norm. Fundera istället hur du själv vill lägga upp din och barnens tillvaro efter separationen.

Boken Lyckligt skild hittar ni på Adlibris.

Webbsida: Skilsmässopodden