Vad vi älskar oss...

Jenny Gunnarsson & Micke Gunnarsson
Jenny och Micke har varit tillsammans i 27 år.
Barn: Tre söner som är 22, 20 och 14. En bor kvar hemma.
Bor i Ronneby
Driver företaget Barnatro AB tillsammans.


Jenny och Micke är två personer som är generösa och kärleksfulla. Inte bara mot varandra utan även till oss och våra läsare. Det finns något genuint och äkta med dem. En transparens som vi gillar. Det vi ser är det vi får.

I Bonusmaman nr 6 delar Jenny och Micke med sig av sina erfarenheter kring att leva med en kärlekspartner som får en utmattning och vad det innebar för deras relation. Vi pratade om utmaningar. Jenny och Micke har haft några såna. Småbarnsåren, utmattning och sjukskrivning. Att leva i en relation har både soliga dagar och mörka stunder. Det finns relationer som är starka när vi har medgångar men som brister i motgångar. Frågan är vad är det som gör att Jenny & Mickes relation står stark och hur hade de byggt grunden i sin relation?

Berätta hur ni har byggt upp er relation?

- Det vi alltid har haft är kommunikationen. Vi pratar jättemycket. Vi kan inte vara tysta. Sen kanske vi inte fattar vad den andra säger Jenny och skrattar.

- Vi är nyfikna på varandras utveckling, fyller Micke i. Det är mycket det som våra samtal handlar om. Vi lägger säkert en timme om dagen och bara pratar om livet och om oss. Sedan har vi haft jäkligt kul. Vi har haft så roligt tillsammans. Ända från första dagen som vi träffades.

Här tittar vi på varandra och brister ut i skratt. Jenny och Micke kan verkligen få oss att skratta, bara genom att prata om hur roligt de har haft tillsammans.

- Men det började inte så bra, säger sedan Jenny. Efter första träffen med Micke åkte jag hem till mamma och grät och sa att jag har träffat honom för tidigt. Jag var ju bara 16 år och kände att det var min livskamrat och trodde att det var för tidigt. Men det var det inte, som tur var.

- Du sa vid ett tillfälle ”Vad vi älskar oss” och så har det verkligen känts, fyller Micke i.

Jenny och Micke tittar på varandra och ler. Vi förstår att de har pratat mycket med varandra. Det finns ingen tendens till tvekan mellan dem. Tilliten mellan dem är tydlig. Vi vill höra mer och hinner inte ställa nästa fråga innan Micke fortsätter:

- Ibland kan man fastna i sitt egna ego. Man kan tro att man sitter säkert men det kanske heller inte ställs till sin spets. Det går att lattja lite. Men sen kanske det är för sent. Det gäller att inte vara för mycket uppe i sig själv. Jag tror att det handlar om kärlek också. Jag kan aldrig äga Jenny. Hon är inte min. Jag kan inte kräva något av henne och att hon ska vara på ett visst sätt. Vi är tillsammans för att, hoppas jag, vi ska bli så fria som möjligt. Nu säger jag det här med all respekt. Men jag önskar av hela mitt hjärta att om Jenny skulle vilja ha ett annat liv som skulle göra henne lyckligare, även om det kommer göra ont i mig, så är det ju det jag vill. Och är Jenny inte lycklig med mig så måste hon välja ett annat liv. Det jag vet idag är att jag kommer att älska henne tills jag dör. Oavsett. Jenny är en älskvärd person. Sedan är det kanske inte så att jag skulle hålla med dig om allt men jag skulle aldrig sluta älska dig.

Sedan fortsätter Micke:

- Vi har knappt några drömmar längre. Men jag vill välja Jenny varje dag. Inte att vi ska trycka ett livstidskontrakt att nu ska vi vara lyckliga i resten av våra liv eller att vi ska vara trogna tills livet skiljer oss åt. Det är fjantigt. Vi ska leva. En dag i taget. Jag tror det är jätteviktigt.

- Under den här perioden som vi haft, har det blivit väldigt starkt hur viktigt det är att ha roligt tillsammans, säger Jenny.

Att ha roligt tillsammans, är det något man kan jobba fram?

- Det är en intressant fråga säger Jenny och skrattar.

Sedan fortsätter hon:

- Jag tror att man kan jobba med sin egen lust. Att jag hittade en ny träningsform för två sedan. Jag kände att jag var passiv, du var borta och barnen började bli större och jag började få lite mer egentid. Jag blev lite obekväm i det tills jag vågade testa något nytt. Och då testade jag en ny träningsform för mig. Jag visste inte ens att den fanns. Jag fick igång en helt ny hobby, en helt ny arena och du var inte med på den överhuvudtaget säger Jenny till Micke. Men den spiller av sig på vår relation och i min vardag. Och det tror jag också är viktigt att man tar hand om sig själv inom olika områden.

- Jag måste säga, att det är mycket oftare du och jag mot världen än du och jag mot varandra säger Micke. Vi ska inte kriga. Vi ska inte sitta hemma och kasta skit på varandra. Att vi tar beslut som andra kanske tycker är märkliga, eller som säger att ”inte ska ni göra det”. Alla dem som tyckt och tänkt om vårt bästa. Vi har behövt ha det där igelkottaskinnet. Att säga till varandra att jag vet att du är rädd Jenny, och det är jag med, men nu gör vi det. Vi har båda varit rädda vid olika tillfällen. Men vi är sparringpartners med varandra. Vi ska inte kriga.

- Det här har vi inte tänkt ut, säger Jenny, men vi har använt oss av det. Vi har tagit time-out. Det är när vi märkt att vi inte ser varandra. Man går helt in i känslan och tycker att den andre inte förstår någonting. Då är det verkligen läge att sluta. Att inte lägga mer energi på att försöka få den andra att förstå. För går man in där och det blir en större och större zon av känslor som slår ut en så funkar det inte längre säger Jenny.

- Då kan vi ha varit riktigt uppeldade fortsätter Jenny. Det är också så att man inte går för mycket i reaktion utan att man hinner tänka att nu behöver vi en time-out. Bara den där lilla, lilla pausen som ger oss lite distans, så har vi mycket större möjlighet att ta kloka och medvetna beslut.

- Vägen hit har egentligen inte handlat om att lära känna Jenny bättre, utan att lära känna mig själv. Så att jag kan känna att nu behöver jag ta en paus säger Micke.

- Men då behöver man kunna visa sårbarhet. Att våga bli liten, säger Jenny.

- Det handlar om att förstå, säger Micke. Det är som när jag tänker på mina föreläsningar. Jag vill aldrig mer vara duktig eller bra utan jag vill bara uppleva. Jag vill uppleva en timme med publiken. Nu när jag var uppe i Stockholm och jag höll två föreläsningar för fem- sex hundra personer och jag stod där en minut före jag skulle gå upp och jag vet lika lite som publiken vad som ska hända. Det utmanar men jag måste få vara med här och nu säger Micke. Innan kunde jag stå och hålla lektion men jag såg inte mina elever för jag var inte där. Jag var redan på nästa ställe. Och att leva i ett förhållande och aldrig vara där. Det är inte bra.

- Jag håller med säger Jenny. Jag vill att saker ska få landa in. En promenad i skogen. Tågresan. Det blir viktigare och viktigare att jag får landa.

- Det handlar också mycket om närhet. Att vakna upp på morgonen och se Jenny och tänka, att f-n vad bra jag har det. Jenny ligger här och vad glad jag blir, säger Micke.

Micke fortsätter..

- Det som vi brukar säga när vi vaknar på morgonen och tackar för att vi fick vakna och tackar på kvällen att vi fått vara med. Vi har också varit där. I den där jakten på två veckors semester och resan för att fylla på lite men just nu har det mer handlat om att gå in i en livstanke där vi försöker göra varje dag till ett litet Thailand, för då behöver vi inte resa, säger Micke. Då kan vi vara här och nu och göra oss så fria som möjligt. Det är egentligen vår livsstrategi just nu. Att dra ner så mycket som möjligt och nå friheten.

- Vi skalar bort prylar och yttre saker. Det är en process, säger Jenny. Det är en lärorik process

Tiden har runnit iväg och vi förbereder oss på ett slut. Vi skulle med all säkerhet kunna sitta ett par timmar till men vi har beslutat oss för en sista fråga.

Har ni några konkreta relationstips?

- Gör 12 dater på ett år. Fyra överraskningar vars och fyra som ni bestämmer tillsammans. Det har kunnat vara allt från att vara hemma och laga en middag tillsammans till att åka iväg.

- Fastna inte på detaljnivå som t.ex. skorna i hallen. Vill du irritera dig så kan du göra det på allt. Om du bara ser detaljerna så glömmer du de stora penseldragen.

- Glöden i relationen. Tre vanligaste anledningarna att folk skiljer sig är barnen, pengar och sexlivet. Var modiga och prata om det som kan vara svårt. Möt varandra. Hitta glöden i vardagen.

Ibland går vi vilse men försök hitta den där minuten i vardagen där ni ser varandra.

- Prata med varandra. Det får snubbla ibland men fortsätt prata. Ni behöver inte tycka lite men ge utrymme för at få lov att sätta ord på saker. Hjälp varandra på vägen.

- Ställ frågan: Hur kan jag hjälpa dig att förstå mig?

- Relationen är ingen tävling. Våga vara sårbar.

Tystnaden lägger sig några sekunder. Samtalet har pendlat mellan skratt och allvar. Precis som Jenny och Micke beskriver sin relation. Vi förstår att de har gått igenom en hel del tuffa perioder men har gått stärkta ur dem. De är ett bra exempel på att det gäller att kommunicera med varandra. Sluta aldrig prata. Vi slutar aldrig att utvecklas som människor och det måste vi prata om. Även om det kan verka svårt.

Glada sätter vi oss i bilen hem till Ystad och vi har mycket att prata om. Vi känner oss faktiskt lite uppspelta och även lite mer kärleksfulla. Och det kan vi tacka Jenny och Micke för.

/Stina & Thomas