Betty Åkesson

Det där med att boosta sig själv

Du och jag är helt olika upplagor av människan. Vi lever olika liv, har olika gener. Vi har olika upplevelser och erfarenheter med oss. Vi reagerar olika och vårt känsloliv ser med största sannolikhet helt olika ut. Trots dessa olikheter på många plan fungerar våra kroppar mer eller mindre på samma sätt. Är det inte oerhört fascinerande att tänka på vår kropp? Att tänka på vilken fantastisk anordning den faktiskt är. Tänk på alla delar som fungerar utan att varken du eller jag gör något nämnvärt i den frågan. Eller så kanske vi inte ens funderar kring vår kropp särskilt ofta, mer än när vi möjligtvis inte är särskilt nöjda med hur den fungerar eller ser ut.

Det som under lång tid fascinerat mig mycket är våra möjligheter att faktiskt själva påverka kroppens funktioner genom vår livsstil. Främst tänker jag på vilken typ av mat vi faktiskt stoppar i oss och hur vi rör på våra kroppar.

När vi kommer till både kost och fysisk aktivitet är det lätt att sitta med pekpinnar. Men varken jag eller någon annan mår bra av pekandet. Med lite kunskap försöker jag snarare se på det ungefär som när jag möter elever i skolan; fokus får ligga på det som fungerar, det som är bra. Jag menar att jag väljer att addera istället för att ta bort. (Japp, ett av mina favoritämnen i undervisningen är matematik. Det andra inte helt otippat idrott och hälsa.) Att liksom hitta bitarna som är bra och lägga min energi där. När fokus ligger på bra blir bra bättre och en positiv spiral är igång. Jobbar jag tvärtom med pekande eller förbud upplever jag att en hel del energi läggs på det som fungerar mindre bra, vilket är fullkomligt onödigt. Istället kan jag välja att lägga all energi och engagemang på bitar som är bra, utveckla dem, förändra och skapa en positiv effekt.

Något som i stor utsträckning idag påverkar många av oss, ung som gammal, är stress. Vi utsätter i allt högre grad våra kroppar för stress. Stress kan vi uppleva i otroligt många situationer och all stress behöver inte bara vara negativt. Vi har den kortvariga stressen som får oss skärpta, lite på tå och alerta. Den typen av stress kan vi uppleva som positiv och den hjälper oss att prestera och faktiskt har den genom människans utveckling varit livsviktig. Får kroppen sen inte sin välbehövliga återhämtning i form av vila och lugn kan stressen övergå i långvarig stress. Den långvariga stressen uppstår oftast när olika former av utmaningar i livet hopar sig och här kan det då vara skönt att ha lite koll på hur kroppen faktiskt fungerar. Så var lite snäll mot din egen kropp nu, bort med pekpinnarna och se möjligheter utifrån lite kunskap.

Hur påverkar stressen kosten?
Är det inte märkligt det faktum att vi, både du och jag, gång efter annan faller för frestelser till “quickfix” i stressade situationer trots att vi egentligen vet bättre? Här kommer en liten förklaring och en möjlighet att nästa gång med hjälp av lite kunskap handla annorlunda.
Vi agerar olika när det kommer till kosten när vi befinner oss i kortvarig eller långvarig stress.

Vid kortvarig stress får vi ett kortisolpåslag vilket ger oss hungersignaler och ökar aptiten. Vi vill gärna ha kolhydratrik mat som smakar sött. Det söta kommer dels att ge oss energi, dels ha en lugnande, smärt- och ångestdämpande effekt. De snabba kolhydraterna vi stoppar i oss i dessa lägen får blodsockret i gungning, vilket kan leda till ett större kortisolpåslag som då bara förvärrar situationen. Vid stress förbrukas även lite extra av vissa mineraler och vitaminer, vilket gör att vi faktiskt är i större behov av näringsrik mat då än annars.

Vid långvarig stress och även vid utbrändhet/utmattning reagerar vi lite olika, men det är väldigt vanligt att man tappar aptiten helt och blir helt ointresserad av mat. Dessutom påverkar stress vårt tänkande och beslutsfattande, detta betyder att vi sammantaget befinner oss i en stor risksituation.
Hos många av oss är det i stressiga situationer som skräpmaten och snabbmaten kommer in. Suget efter snabb energi, belönande mat och ingen ork att tänka leder oss åt fel håll. Men tänk om vi istället kunde agera precis tvärtom. Det vill säga att vi i dem stressiga situationerna ger oss på att välja riktigt näringsrik mat.

Kostens positiva effekt
Det positiva är att vi kan göra en hel del förändringar som får oss att må bättre och bli våra bästa jag. Vi kan få vårt skafferi att bli lite av ett medicinskåp. Följ med här:

En hel del rapporter, forskning och olika kostböcker har den senaste tiden gjort tydliga kopplingar mellan hjärnan och mag-tarmkanalen. Dessa hänger väldigt tätt samman och påverkar varandra på olika sätt. Att känslor som stress och nervositet kan få fart på tarmarna är nog bekant för oss alla men påverkan går även åt andra hållet. Det skapar enorma möjligheter att genom kosten få vår mentala kapacitet att få så bra förutsättningar som möjligt.

Allt vi stoppar i munnen påverkar vår mentala prestation både på kort och lång sikt.

Det här är ju fantastiskt. Vi kan alltså hjälpa oss själva att minnas bättre, öka vår mentala kapacitet och kreativitet och underlätta inlärning genom att välja vilken mat vi äter.

Kosten är långt ifrån allt när det kommer till att undvika sjukdomar. Det finns självklart många olika faktorer som påverkar, inte minst våra gener. Men kosten är en pusselbit och denna pusselbit kan vi påverka. Vi kan skapa förutsättningar för bättre psykisk hälsa, minska risken för alzheimer och göra det lättare att välja bättre mat. Självklart vill vi bättra på dessa odds i livet!

När vi pratar om kroppen och hur den fungerar finns det en bit till som bör lyftas här och det är den fysiska aktiviteten. Det är svårt att prata kost och stress utan att ta med den fysiska biten. Vi har hört det förr men det tåls att upprepa. Fysisk aktivitet gör underverk på både kroppen och knoppen. Aptitregleringen fungerar inte om vi blir stillasittande. Om vi vid stressade situationer har lätt att ta till det söta vore det bra att stanna upp och försöka tänka till. Du får nämligen samma belöning i hjärnan av att vara fysiskt aktiv som av att äta sött. Det bildas bland annat en serotonindusch i hjärnan. Serotonin fungerar lite som en broms, dämpar oro/ångest och skapar lugn och harmoni. Men effekten stannar inte där. Fysisk aktivitet minskar även suget och drivet av att få belöning från maten. Alltså sötsuget minskar. Andra effekter av fysisk träning som kan vara trevliga är:

förbättrat minne
förbättrad inlärning
skapar nybildning av celler i hjärnan
ökad kreativitet
ökad koncentration
skydd mot åldrande

Ser vi det såhär är valet ganska lätt eller hur? Ändå kan det ibland vara så svårt. Men bara genom lite kunskap kring hur de olika delarna hänger ihop kanske det kan vara lättare att vara snäll mot sig själv. Inte peka eller förbjuda utan snarare se på möjligheten att hjälpa kroppen in på rätt bana. Banan där både du och jag får en förutsättning att må och fungera bättre. Tänker vi lite såhär kan vi genom maten vi äter få goda möjligheter att påverka vår mentala kapacitet och skapa förutsättningar som gör oss lite mer rustade för tuffare tider i livet. Kopplar vi in fysisk aktivitet gynnar även detta vårt mentala tillstånd och får oss även att medvetet göra bättre val när det kommer till vad vi stoppar i oss, för att det är just det kroppen behöver- och vill ha.
Allt hänger ihop och en kedja är som bekant inte starkare än sin svagaste länk. Så med lite kunskap, förståelse och en stor laddning respekt inför kroppen kan vi alla göra vår egna kedja en bra bit starkare.

Här kommer ett recept på världens mumsigaste linsgryta. Inte nog med att den är himla god, den är lätt att laga och består av både prisvärda och välgörande råvaror. Variera den med olika tillbehör och gör den till din egen favorit.

3-4 morötter

1 gul lök

1/2 rotselleri

1-2 grönsaksbuljonger

1 pkt passerade tomater

500g röda linser

1 burk kokosmjölk

5 dl vatten

Salt, peppar, rödcurry

Hacka löken, tärna morötterna och rotsellerin. Fräs i kokosolja.

Smula ner buljongtärningarna och tillsätt vattnet. Koka upp och låt småkoka i ca10 min.

Slå i passerade tomater, linser och kokosmjölken. Koka upp och låt småkoka under lock.

Späd ev med mer vatten. Smaka av med salt, peppar och rödcurry.

Till servering: Strö rostade pumpakärnor, stekt halloumi och färsk koriander över.

Betty Molnar Åkesson är en helt vanlig ovanlig lärare med intresset i individen, gruppen och relationer. Hon har en stark tro på att alla kan växa och nå fantastisk utveckling utifrån glädje. Med erfarenheter från skolans värld och idrottens värld, med allt från motionsnivå till tävlings/elitnivå, och tron på kraftfull utveckling valde Betty att vidareutbilda sig till stress- och avspänningspedagog. Betty driver företaget Ginkgoz. Som stress- och avspänningspedagog arbetar Betty med privatpersoner, företag, skola och föreningar.

Följ Betty på instagram @ginkgoz_